Jag tog städandet på lite väl mycket allvar och bestämde mig för att tvätta en av mina vinterjackor. Jag rensade ur fickorna och hittade en gammal lapp där jag hade antecknat några rader. Det var nämligen mitt sätt att föra dagbok för ett tag sedan. När jag kom på något rev jag av en bit kartong på jobbet och plitade ner mina ord. Så här lät det för cirka ett år sedan (jag hade sprungit en halv-mara dagen innan):

"Idag kan jag knappt stå upp. Jag haltar som en invalid dvärg. Trots detta tvingade min far mig, under hot att göra mig lunchlös, att skura hela fabriken. Inte med tandborste, tack och lov, men med den nästan lika hemska, svårmanövrerade skurmaskinen.
När jag sänkte min blick kunde jag se mina bröstvårtor göra en skrämmande vass utbuktning i min tjocka tröja. Vilka jävla förhållanden jag tvingas arbeta under."